Urinretention, att inte kunna tömma urinblåsan trots att den är full, är en vanlig postoperativ komplikation. Om tillståndet uppmärksammas i tid och patienten får hjälp att tömma urinblåsan kan permanenta skador av den övertänjda urinblåsan undvikas. De rutiner som idag finns för att motverka stora postoperativa blåsvolymer följs inte alltid. Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av urinretention hos nyopererade patienter utan kvarliggande kateter (KAD) i postoperativ vård. Studien avsåg även undersöka om något samband kunde påvisas till tidigare påvisade riskfaktorer såsom ålder, kön, tidigare miktionsproblem, fyllnadskänsla, operationstid och operationstyp.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att ta reda på vilka faktorer som påverkar uppkomsten av Postoperativ urinretention, POUR, i tidigt postoperativt skede. Artikelsökning har skett i databaserna CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsbedömdes utifrån en modifierad granskningsmall för artikelgranskning. Sexton artiklar inkluderades i studien. Resultatet visade att med stigande ålder ökade risken för POUR, speciellt för män.

Urinretention, att inte kunna tömma urinblåsan trots att den är full, är en vanlig postoperativ komplikation. Om tillståndet uppmärksammas i tid och patienten får hjälp att tömma urinblåsan kan permanenta skador av den övertänjda urinblåsan undvikas. De rutiner som idag finns för att motverka stora postoperativa blåsvolymer följs inte alltid. Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av urinretention hos nyopererade patienter utan kvarliggande kateter (KAD) i postoperativ vård. Studien avsåg även undersöka om något samband kunde påvisas till tidigare påvisade riskfaktorer såsom ålder, kön, tidigare miktionsproblem, fyllnadskänsla, operationstid och operationstyp.

Syftet med studien var att kartlägga svenska förlossningsklinikers PM angående urinretention postpartum, samt att studera om dessa överensstämmer med de rekommendationer som återfinns i litteraturen. Chefsbarnmorskan/avdelningschefen på alla svenska förlossningskliniker tillfrågades via e-post och telefon om de kunde skicka in sina PM angående urinretention postpartum. De insamlade dokumenten bearbetades genom kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys. De flesta PM förespråkar att bedömning om urinretention föreligger ska ske inom fyra timmar postpartum. I hälften av förlossningsklinikernas PM anges både tappningskateter och ultraljud/bladderscan som diagnosmetod.

POUR (Postoperativ urinretention) är en välkänd komplikation efter operation och incidensen för POUR varierar i olika studier mellan 0,5 % till 70 %. Det framkommer också att patienten kan ha POUR redan innan operationen startar. Felaktig behandling av POUR kan bli orsak till blåsuttänjning, urinvägsinfektion och kateterrelaterade komplikationer. Därför är det viktigt att det finns ett evidensbaserat förhållningssätt för att förebygga och behandla POUR under pre-, per- och postoperativa perioden. Syftet med studien var göra en sammanställning av befintlig kunskap när det gäller riskfaktorer för att utveckla urinretention efter elektiv operation.

POUR (Postoperativ urinretention) är en välkänd komplikation efter operation och incidensen för POUR varierar i olika studier mellan 0,5 % till 70 %. Det framkommer också att patienten kan ha POUR redan innan operationen startar. Felaktig behandling av POUR kan bli orsak till blåsuttänjning, urinvägsinfektion och kateterrelaterade komplikationer. Därför är det viktigt att det finns ett evidensbaserat förhållningssätt för att förebygga och behandla POUR under pre-, per- och postoperativa perioden. Syftet med studien var göra en sammanställning av befintlig kunskap när det gäller riskfaktorer för att utveckla urinretention efter elektiv operation.

Bakgrund: En vanlig komplikation relaterat till graviditet och f?rlossning ?r urinretention. Denna komplikation ?r ?verg?ende hos majoriteten av de som drabbats men ?r trots detta en vanligt f?rekommande orsak till v?rdskada som kan orsakas av bristande riktlinjer. F?r att minska risken f?r best?ende skador orsakade av urinretention postpartum kr?vs riktlinjer som ?r grundade i aktuell vetenskaplig evidens. I denna studie avser begreppet postpartum tiden upp till en vecka efter f?rlossning. Syfte: Syftet med studien ?r att systematisk bed?ma kvaliteten p? Sveriges f?rlossningsklinikers riktlinjer g?llande urinretention postpartum. Metod: Riktlinjer erh?lls fr?n totalt 36 av Sveriges 44 f?rlossningskliniker, totalt erh?lls 19 riktlinjer, d? vissa enheter anv?nde samma.

Bakgrund: Många patienter drabbas av smärta och obehag efter operationer. Smärtbedömning kan försvåras av exempelvis brist på kommunikation hos vårdpersonalen och attityder hos vårdpersonal och patienter. Vid utvärderingen av effektiviteten av omvårdnaden är smärtlindring och smärthantering viktiga begrepp. Smärtupplevelser är subjektiva och unika för varje patient. Därför krävs individuell omvårdnad vid postoperativ smärta.

Postoperativ smärta är en smärta som är förväntad av både patient och sjuksköterska. Mötetmellan sjuksköterska och patient med postoperativ smärta innefattar sjuksköterskans kunskap och fördomar om smärta, samt patientens känsla av utlämnande och upplevelse av smärta. Syftet var att genom en litteraturstudie belysa viktiga faktorer i mötet mellan sjuksköterska och patient med postoperativ smärta. Därtill två frågeställningar; Vad är viktigt för sjuksköterskan i bemötandet av patienter med postoperativ smärta? Vad är viktigt för patienten med postoperativ smärta i mötet med sjuksköterskan? Metod Litteraturstudie med Graneheim och Lundmans analysmetod som verktyg.

Postoperativ smärta är en smärta som är förväntad av både patient och sjuksköterska. Mötetmellan sjuksköterska och patient med postoperativ smärta innefattar sjuksköterskans kunskap och fördomar om smärta, samt patientens känsla av utlämnande och upplevelse av smärta. Syftet var att genom en litteraturstudie belysa viktiga faktorer i mötet mellan sjuksköterska och patient med postoperativ smärta. Därtill två frågeställningar; Vad är viktigt för sjuksköterskan i bemötandet av patienter med postoperativ smärta? Vad är viktigt för patienten med postoperativ smärta i mötet med sjuksköterskan? Metod Litteraturstudie med Graneheim och Lundmans analysmetod som verktyg.

Postoperativ smärta är en vanlig företeelse efter operationer. Sjuksköterskan ska kunna bedöma smärta, utvärdera smärtlindringen och därmed kunna lindra lidande. Syftet med denna studie var att belysa postoperativ smärthantering ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden var en litteraturstudie som har genomförts med en kvalitativ ansats. Datainsamlingen har skett genom artikelsökning i olika databaser.

Underbehandlad postoperativ smärta är idag ett stort problem världen över. Trots att det de senaste åren har uppmärksammats och forskats mer i ämnet kvarstår problematiken, att patienterna inte erhåller en tillräckligt bra postoperativ smärtbehandling. Sjuksköterskan har ett stort ansvar i det postoperativa skedet. Det är hon/han som dagligen möter patienter med postoperativ smärta. Sjuksköterskan ska utifrån ett helhetsperspektiv bedöma patientens smärta.

Postoperativ smärta är en vanlig företeelse efter operationer. Sjuksköterskan ska kunna bedöma smärta, utvärdera smärtlindringen och därmed kunna lindra lidande. Syftet med denna studie var att belysa postoperativ smärthantering ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden var en litteraturstudie som har genomförts med en kvalitativ ansats. Datainsamlingen har skett genom artikelsökning i olika databaser.

Trots stora förbättringar när det gäller sjuksköterskans smärtskattning och behandling av postoperativ smärta förekommer det fortfarande att patienten upplever höga till värsta tänkbara smärtor. Tidigare studier visar att adekvat postoperativ smärtlindring fortfarande är ett stort problem. Syftet med studien var att med kvalitativ metod beskriva intensivvårdsjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med postoperativ smärta. Fem intensivvårdssjuksköterskor intervjuades och intervjuerna analyserades utifrån Dahlberg (1997) fenomenologiska analysmetod. I resultatet framkom, att det fanns skillnader vid bedömning av postoperativ smärta hos vakna och icke vakna patienter.

Mycket forskning inom ämnet postoperativ smärta är gjord. Det är ett komplext ämne och studier visar att det förekommer att patienter smärtlindras otillräckligt. Syftet med den här studien var att beskriva vilka metoder sjuksköterskan använder sig av för att bedöma akut postoperativ smärta, och vilka för och nackdelar som finns med de olika metoderna. Vi ansåg att en litteraturstudie var mest lämpad för vår studie och har använt oss av tolv artiklar i resultatet. Där identifierade vi fyra kategorier som beskriver hur sjuksköterskan bedömer postoperativ smärta.